anställningsintervju

Ett exempel på hur en anställningsintervju kan gå till.

Person A som i Axel har sökt ett jobb. Han sitter och väntar utanför rummet, som chefen (B som i Barbara) för avdelningen på företaget, kommer ut ur, lite efter utsatt tid. Hon skrattar och ber om ursäkt för att de var lite sena, men...
- Vi hade det så trevligt...
Intervjun börjar. Med finns också en annan person, men det tredje, personaladministratören (C som i Cecilia), visar sig vara sjuk denna dag.

Axel funderar om det var Cecilia som hade frågorna, eftersom en stor del av samtalet förs om varför Axel inte fortsatt med det jobb han haft tidigare, och vad han saknar med det.
När det äntligen blir dags för Axel att själv ställa frågor, börjar han med att ta fram ett personligt utlåtande, som visar på att han blir perfekt i sin nya roll på företaget. Han har fått ett kanonutlåtande! Precis då knackar det på dörren och Barbara rusar och öppnar.
Axel visar utlåtandet för den andra personen, men strax får de veta att det var en av medarbetarna som knackade på, för att de väntar på den sökande, eftersom den först intervjun nu dragit över tiden.
- Du får återkomma med dina frågor, om det är något, säger Barbara och tittar inte åt utlåtandet. Beslut tas nästa vecka på måndag eftermiddag.

Samtalet med medarbetarna blir glatt och postitivt och det är tydligt att såväl medarbetarna som Axel nog kommer att trivas bra med varandra.
- Ja, säger Axel, jag har ju redan blivit ombedd att börja arbeta lite grann redan nästa helg.
- Just det, det blir bra, säger en av medarbetarna.

Veckan går och det blir måndag. Tre timmar före mötet ringer Axels mobil. Cecilia säger:
- Hej, jag var ju inte med förra veckan, och jag brukar ju vara med och träffa alla som söker tjänst, så jag vill tärffa Dig först innan vi kan fatta ett beslut. Kan vi träffas om två och en halv vecka?
- Ja..., kan vi inte ta det om någon dag, frågar Axel.
- Nej det här var det första tiden Barbara och jag kunde båda två.
- Då är jag ju på företagets kurs.
- Ja, just det, då får vi ta det om fyra veckor istället.
- Ja, OK, men hör gärna av er om ni hittar en tid snabbare. Förresten, hur blir det med jobbet nu till helgen?
- Är det något Du har där Du jobbar nu, frågar Cecilia undrande?
- Nej, jag blev ju ombedd att komma med redan nu till helgen, när Barbara ringde tidigare.
- Oj, då det känner jag inte till. Jag ber Barbara höra av sig.

Axel minns hur det hela började. Hur han hade blivit uppringd av Barbara, som översvallande hade berättat om jobbet, alla dess fördelar och utvecklingsmöjligheter.
- Dessutom har vi sett att Du har den bredd, inriktning, erfarenhet och vidareutbildning som vi söker, så det vore jätteroligt om Du ville söka tjänsten.
Jag skickar lite material till Dig som den som får tjänsten ska arbeta med, titta gärna på det och så vore det jättebra om Du kunde vara med lite på en introduktionshelg...

Jo, han hade planerat om sin helger ganska mycket, både för sig själv och familjen, för att det skulle passa att vara med på den. Nu var det plötsligt ingen bra idé...

Fyra veckor gick. Det blev den 6 december.
Nu fick Axel träffa Barbara igen och även Cecilia. De tog en lunch tillsammans och pratade om tjänsten och om framtiden. Axel berättade om hur han brukade kommunicera via sociala medier med många i den målgrupp som jobbet han sökte inriktade sig på. Varken Barbara eller Cecilia hade erfarenhet av sociala medier, och förstod kan inte riktigt poängen med att Axel hade den här ingången.

Innan de skiljs åt vill Axel ha reda på när han kan vänta ett svar.
- Ja, det ska inte ta så lång tid.
- Bra, men när får jag ett svar
- Senast före jul!

Adventstiden gick, utan att något hände.
Den 23 december tyckte Axel att det vore bra att få höra något eftersom det inte var så långt kvar till jul.
Han ringde företaget och fick höra att varken Barbara eller Cecilia var anträffbara, och att Barbara fanns i hemmet. Det gick möjligen att söka henne där, och det kunde telefonisten hjälpa till med.
Efter att inget hände på en bra stund ringer Axel Barbara på hennes hemtelefon, då han hade fått numret tidigare. Familjemedlemmen som svarar berättar att Barbara pratar i sin jobbmobil, men ber henne ringa upp mig strax.

Det går ytterligare en bra stund, Axel ringer igen, och en annan familjemedlem säger samma sak.
En stund senare ringer Barbara upp. Äntligen ska han få svar på den tjänst hon så ivrigt förespråkade honom att söka.
- Allt som vi fått fram under tiden har varit till Din fördel. Medarbetarna tyckte att Du skulle passa bra, särskilt en av den var mycket nöjd.
Det enda negativa är att en del av din erfarenhet på ett område ligger alltför långt bakåt i tiden. Du har visserligen arbetat med det nyligen också fast på ett annat sätt, och det gör att...

- Ja, dessutom är det så att vi precis har fått ett anställningsstopp och det gör att vi inte kan anställa någon nu, tyvärr. Det kommer att bli en utredning, och ja... sedan får vi väl lysa ut jobbet igen.

Axel är tyst.
Och frågar sedan:
- Men det här med min erfarenhet... det visste du ju redan när Du ringde mig första gången!
- Ja, det gjorde jag ju.
- Och dessutom har jag ju en erfarenhet via de sociala medierna som nog kompletterar den här bristen.
- Ja, men nu har vi fått ett anställningsstopp, så vi kan inte anställa Dig... Och sedan om ett halvår får vi utlysa jobbet igen.
- Då vill ja ta tillbaka min ansökan så länge och så vill jag att Du hör av dig när utredningen är klar, säger Axel.
- Ja ska se vad jag kan göra, jag hör av mig, säger Barbara.

Två månader senare har Axel... inte hört något. Han skriver ett brev till nivån över avdelningen där Barbara är chef. Det dröjer inte länge innan han får ett svar att ansökan är förklarad återtagen ett par veckor efter jul, fast det hade ju varit troligt att få veta, tycker Axel.

Han tycker heller inte det är konstigt att han ser jobbet utlyst på nytt, trots att han aldrig hörde av Barbara igen, som han bett henne. Kanske hon "hade det så trevligt", att hon glömde bort det?
-----
Jag tror inte Axel är lessen över att han tog tillbaka sin ansökan och inte visade mer intresse. Det finns andra jobb. Det finns andra arbetsplatser där man värderar kontakten och samarbetet med sina anställda annorlunda.
Men i skrivande stund kan Du fortfarande söka tjänsten. Om Du är intresserad av att vara med i en icke förutsägbar anställningsprocess, förstås...

Men, Du som redan har en god arbetplats - var glad och tacka Gud för den!