Skolavslutning

Det finns olika uppfattningar om en skolavslutning ska vara i kyrkan eller inte.
Och frågan är ju inte riktigt så enkel som det ser ut att vara.


Mikael R Karlsson skrev på debattsidan i BT idag (10/6 2011) att det fanns två argument för att den hålls i kyrkan: lokalen samt traditionen. Han skriver att lokalen är ett starkare argument och jämför med en gammal växtlighetsrit som inte längre är aktuell, men som ändå praktiserades under många hundra år. Att jämföra med skolavslutningar i kyrkan som endast är hundratalet år gammal.


Emellertid skriver han i en bisats att det kan finnas andra argument. Och, visst - han har rätt.
Det finns kyrkor i hela landet. Överallt där det finns ett upptagningsområde för en skola finns det också en församling som tillhör Svenska Kyrkan. Ett fysiskt område alltså, på samma sätt som landet fortfarande är indelat i "församlingar" som följer Svenska Kyrkans.
Av den anledningen kan ett samarbete vara naturligt.


Det var inte så länge sen som skolan skildes från kyrkan. Fram till mitten av 1960-talet var kyrkoherden självskriven i skolans ledning. Och det var ju naturligt eftersom skolväsendet till stora delar är sprunget ur kyrkans undervisning.

Många av de värderingar som lärs ut i skolan har framförts av kyrkan tidigare i vårt land (fast jag vill inte höra några argument om ensamrätt), för kyrkan har varit den främsta värderingsförmedlare som funnits under ung. 900 år i det vi idag kallar Sverige.

Kyrkan har därför en roll i vårt land som den organisation som uppmuntrar och vill utveckla människors andlighet. Det är en mänsklig rättighet och därför är det inget konstigt med att skolan tar med eleverna dit.

Naturligtvis måste jag skriva ordet RESPEKT, och det med stora bokstäver. Den finns inte alltid, och då blir det problem, då blir det allt annat än enkelt.
De flesta av eleverna och skolans anställda är dessutom medlemmar i en kyrka. Inte på alla platser men på de flesta. Inget ska tvingas på de som inte är medlemmar.

Om skolavslutningen hölls på fotbollsplanen istället skulle inte samma andel vara medlemmar i fotbollsklubben, och frågan är hur det går för den som är medlem i en annan fotbollsklubb?
Jaa...., det är väl OK ändå? Visst...

På många håll finns det ett gott samarbete mellan kyrka och skola, och därför sker avslutningarna naturligt i kyrkan. Detta kanske är det viktigaste argumentet för den här traditionen. En idag aktuell relation som bygger på förtroende och ömsesidigt delande av tillvaron och ansvaret för den.
Men, kyrkan...är det nåt som smittar, tro?

Hmm, jag brukar lära ut, att Gud är sådan att han frågar först innan han dundrar in i en människas personlighet. Det gör Gud även vid en skolavslutning. Tyvärr har inte alla präster insett detta, och det beklagar jag. Men, när inte ens gudstjänsterna vi firar varje söndag i första hand är missionerande, varför skulle en skolavslutning vara det?

Respekt måste finnas, för varje människa, oavsett tro och uppfattningar. Respekt måste också finnas för skolans regler - ickekonfessionell undervisning.
Respekt måste finnas för att varje människas tro inte är färdig.
Alltid och överallt. I och utanför skolan och i och utanför kyrkan.

Kyrkan har inte monopol på någonting (tack o lov), men vi är en aktör i vårt samhälle som vill erbjuda människor att ta sin andlighet på allvar, att ta ansvar för vårt samhälle och för alla människor. Jag kan berätta om min tro, och Du om din, men det som vi alltid delar, är det vi kallar livet.