Tänk hur långt vi kan komma bara med en stark vilja!
Med hjälp av den kan vi göra det vi annars inte trodde vi skulle klara av, vi kan överbrygga vissa av våra svagheter och med den utvecklas vi.
Bakom en stark vilja måste förstås finnas en god portion motivation, och det är ju inte alltid säkert att vi har. Där har vi alla mer eller mindre att brottas med, för även den som har allmänt god motivation, har det sällan för alla områden.
Möjligen kan vi ta till just en sådan där allmän motivation som "att utvecklas" - att det skulle vara ett mål i sig, eller "att pröva sina gränser", att "utmana en tradition".
Eller varför inte hälsomässiga skäl.
När jag tänker efter så stämmer alla dessa fyra allmänna motiv in på mina joggingrundor, åtminstone den andra och den fjärde. Fast jag är trött och ibland lite omotioverad, ja där kom det, kan jag ändå med viljans hjälp motivera mig att ta en tur ut i skogen. Jag kan utvecklas och försöka springa snabbare för att testa mina gränser. Och framför allt mår jag bättre.
Viljan att använda mina resurser för att hjälpa någon annan är också bra, och där kan motivet bakom vara vår tro och våra värderingar.
Tron och värderingarna kan också vara en drivande kraft bakom viljan hur vi väljer att leva och vara över huvud taget.
Fast vare sig det gäller våra egna resurser eller motivationen att pröva sina gränser måste vi veta var våra gränser går. Vi kan inte pröva gränserna om vi tror att vi själva är gränslösa, och vi kan inte ge ut några resurser när vi har förbrukat de vi har.
Därför är hälsoperspektivet alltiv viktigt att bära med oss, för jag skulle ju inte må bra om jag som är van att springa en halvmil plötsligt tänkte springa ett marathon. Men med hjälp av en stark vilja och gärna en tro & goda värderingar i botten kan vi utvecklas, bit för bit.
Det tror jag är ett förhållningssätt som håller att leva länge på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar