Blev drabbad av ett leende när jag kanade genom kurvorna på väg till jobbet idag.
På landsbygdens vägar gick det inte att köra så fort, då det var klar, jämn is på vägen. Spark eller skridskor hade fungerat utmärkt. Men jag körde bil.
Så kom jag att tänka på den tidvis intensiva diskussionen inför förra vintern om det här med dubbdäck. Många tyckte att det är dags att förbjuda dem, andra tyckte att de knappt behövdes men några fortfarande vill ha kvar dem. I Borås Tidning skrev en annars klok skribent, att de är nog bra på sjöisar, men fann inga större användningsområden för dem.
Hörde Du något av den diskussionen inför den här vintern? Eller under den här vintern? Kommer vi höra något efter den här vintern? Knappast!
Vi bor i ett land som har vinter ibland, ibland tö och regn, som fryser på igen. Då blir det is, och för att kunna ta sig fram behövs däck som fungerar på det underlaget. Möjligen kunde jag byta ut bakhjulen mot medar, det är tänkbart, fast helst de däck jag har nu: Gislaved Nordfrost 3.
Kanske vore det bättre att de som visste bäst förra hösten men som nu har tystnat, istället kunde fundera på omställningar i trafiken som skulle göra nytta.
Fler anpassningsbara hastighetsbegränsningsskyltar, men ännu hellre: kontroll av alla lastbilars däck, som kör in i landet vintertid. Här skulle det finnas krav dels på bra mönster, dels en försäkring som gör att de snabbt kan bärgas och komma igång, när snön och isen kommer.
Det här är inga problem att införa, men innan det införs får vi leva med onödiga problem i vintertrafiken.
Det är lite extra spännande att köra när det är isigt och snöigt, för man vet inte riktigt hur väglaget är från stund till stund. Med dåliga däck skulle jag sitta där med hjärtat i halsgropen. Därför föredrar jag dubbarna, så jag då och då drabbas av ett leende istället.
Håller med dig, Kristian! Dubbdäck ska det va´!
SvaraRaderaCristina