fredag 21 januari 2011

vetenskapligt förhållningssätt och människomöten

Idag hade jag förmånen att vara inbjuden till en väns examen som sjuksköterska. En fin tillställning vid Hälsohögskolan i Jönköping. En brassgrupp och två sångare med en gitarr spelade fint och festligt, och det hölls några tal och så förstås diplomutdelning.

Eftersom det för mig var första gången jag fick tillfälle att deltaga på något liknande var jag nyfiken, men kom förstås med mina invanda frågor och tankar.
VD:n för högskolan berättade en del om studenternas slit med studierna och att de skulle vara stolta över vad de klarat av. Men så säger hon att det nu inte räcker med de ämneskunskaper de inhämtat under studietiden. Det krävs något mer, nämligen att de ska bry sig om sina medmänniskor. Se individerna, inte tala till dem utan med dem.

Och då måste vi ju fråga oss - är detta verkligen vetenskapligt? För det är väl det som en högskola ska undervisa och framföra till sina studenter? Ska man verkligen en högskola lägga sig i hur studenterna personligen ska bete sig mot andra, eller hur de kommer att använda sina vetenskapligt grundade studier?

Jag förväntar mig att skolverket skulle säga nej - för inte ska väl studenterna påverkas av åsikter och värderingar - men själv säger jag: Tack!
Det är inte lätt att upprätthålla en konsekvent vetenskaplig hållning, när man har med människor att göra. Och människor är de flesta av oss. Vi behöver de goda orden att se varandra, bemöta varandra med respekt och inte som objekt för någons yrkesutövande.

Vi kan visserligen se vetenskapligt mätbara effekter av sådant handlande som är positiva vad gäller vård av människor, men här handlar det om individernas inställning vid deras möten med andra människor. Och det är inte minst viktigt för att lyckas med arbetet.
Ingen som arbetar med människor kan lyckas i sitt arbete om han eller hon talar till andra, utan endast om han eller hon talar med andra.
Jag önskar att detta vore självklart för alla i vård, kyrkor, skolor o s v.

Så, tack Anita Helmbring, för att Du sa som Du gjorde till dina studenter. Det visar både på respekt för dem och för alla dessa de kommer möta i sina arbeten. Och ger mig en god framtidstro för mänskligheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar